Jadå!
Då var över 20+ idag då, och det är nästan för varmt för kavaj!
Hahah... men är det dressed up thursday så är det bara att köra på. :)

Är så fruktansvärt hungrig just nu och jag är sugen på att laga något riktigt gott... men så är jag på jobbet haha. Bra timing att vilja laga mat just när man inte kan (och aldrig annars... ;))

Livet känns rätt bra nu.
Efter att jag hade min ryggvärk nu i veckan så har jag fått en helt ny syn på livet.
För er som inte hört; i söndags så började jag känna att jag ibland fick som ett "knivhugg" i ryggen när jag rörde armen på vissa sätt. Jag hade ingen aning om då, och vet fortfarande inte, varför det blev så. Detta blev värre och värre under dagen och när jag väl skulle gå och lägga mig så fick jag ligga blixtstilla på rygg med armen i en särskild position för att det inte skulle kännas.
Under måndagen blev det förvärrat och det började kännas hela tiden, "knivhuggs"känslan kom när jag minst anade det... Jag fick så ont att jag gick hem från jobbet och jag kunde inte ens ligga i min säng och läsa utan att ha ont.
Det enda jag kunde fokusera på var smärtan och hur jag inte kunde leva ett normalt liv med den. Jag var rädd att det skulle vara långvarigt (eftersom jag inte har någon aning om VARFÖR det blev så) och jag började helt plötsligt uppskatta allt jag vanligtvis kan göra (såsom dansa, måla, jobba m.m.). Jag bokade tid hos en kiropraktor som jag gick till på tisdagen - det var fortfarande inte bättre. Han knäckte min rygg lite grann och så fick jag mina muskler att slappna av med hjälp av ström.
Det blev inte bättre och jag ville nästan gråta av smärta varje gång det smärtade i ryggen.
Han sa att det förmodligen var två kotor som har låst sig och det verkade som om jag skulle behöva rehabiliteras ur smärtan (jag trodde att det bara var ett knäck - färdigt!).

Jag valde att jobba till åtta för det kändes som att det inte spelade någon roll om jag var på jobbet eller hemma, vad jag än gjorde så gjorde det ont. Precis innan jag gick hem så bad Nils om ett helande för min rygg ett antal gånger och det blev faktiskt bättre.
Sen hemma så hjälpte pappa mig att massera mina superspända ryggmuskler lite grann och det kändes genast bättre.
Men precis innan jag gick och la mig så krampade mina muskler så att smärtan kom med tre sekunders mellanrum - utan att jag rörde mig...

När jag vaknade igår så var jag självklart hoppfull. Men för säkerhets skull så hjälpte jag till att lyfta huvudet med handen, för att minska belastningen på ryggen. Det var då jag märkte att det inte gjorde ont att lyfta kroppen. Och det gjorde inte heller ont att böja armen och sträcka ut den på olika sätt. Det är klart att det kändes och fortfarande känns lite spänt och jag vill inte förhasta något så det blir värre igen.
Men den befrielsen... Jag ser verkligen livet på ett annat sätt nu.
Och jag är tacksam för det jag har. Och jag vet precis vad som är viktigt.

Att leva.

Så med det sagt...

Ha en bra dag!
Njut av solen, livet och allt som du faktiskt har.

<3