Det finns så mycket som jag vill skriva just nu.
Det finns en hel del tankar som jag vill få ur mig och såg precis ett gammalt inlägg där Nivonne var med (vilka är mycket saknade!!) som drog upp massa funderingar om min tid i USA.

Men allt sånt lägger jag åt sidan nu för det finns EN sak som är viktigare än allt jag kan skriva.
Det finns NÅGON som just nu har ALL min uppmärksamhet. (Åtminstone tills jag blir distraherad, men då är det bara att fortsätta försöka).
Det finns EN som under de senaste dagarna på Irland och även min dag hemma nu har gett mig svar på i stort sett allt jag har undrat över det senaste.
Det finns EN person som älskar mig så otroligt mycket att jag inte behöver vara rädd för något. Jag behöver inte oroa mig för något.
Det är Han som har gett mig livet, det är Han som ÄR livet.

Jesus och jag, vi är bästa vänner <3

"Greatest man in history, named Jesus, had no servants, yet they called him Master. Had no degree, yet they called him Teacher. Had no medicines, yet they called him Healer. He had no army, yet kings feared Him. He won no military battles, yet he conquered the world. He committed no crime, yet they crucified Him.. He was... buried in a tomb, yet He lives today"