Det känns att jag inte är hemma.
Det är en tomhet, en ångest som påminner mig om det varje dag.
För hemma är där jag hör hemma.
Och dessa två månader som är kvar kommer kännas oerhört långa.
För det är nu hemma behöver mig som mest.
Det känns både på insidan och utsidan.

Kärlek är så svårt, och man ska inte hålla den på avstånd.
E.N, du är en saknad jag inte kan skaka av mig. Jag älskar dig <3