Every second is a heartbeat closer to you.
Det finns en baksida med att var ett halv jordklot från de man älskar.
Man kan inte krama dem när man skulle vilja.
Man kan inte prata med dem när man behöver det,
och man kan inte finnas där till 100 % när de behöver en.
När jag såg vad Kurt skrev på sin blogg så fick jag sån lust att hoppa på ett plan hem till Sverige,
krama om henne och flyga tillbaka efter att vi haft ett smörkrig.
Bara för att få vara lite villkorslöst knäpp ett tag.
Inte för att jag inte är det här,
men det är en helt annan sak att vara det med sin knäppa andra halva.
Schwimveste unter ihrem sitz.
Du är min Monkey Star.
<3
Men tiden tickar neråt.
Och dagen kommer närmre.
Dagen då jag sätter min fot på svensk mark igen.
Då mitt äventyr här tar slut,
och mitt äventyr kallat livet i Sverige börjar.
Då jag får krama om de jag älskar.
Höra deras röster,
och känna deras känslor.
Se deras blickar
och bli en del av hemma igen.
Hemma är alltid bäst,
även om borta här blir rätt bra ibland. :)
skulle lagt upp en bild här, från när vi skypar,
men tror att hon skulle bryta kontakten då så vi lämnar den till sen ^^
men tror att hon skulle bryta kontakten då så vi lämnar den till sen ^^
Kommentarer
Postat av: Erica Nordefjäll
Jag älskar dig! klara mig inte utan dig :'(
Trackback
